onsdag 12 oktober 2011

När en beställningskatalog framkallade existentiell kris‏


Den vanligtvis ganska trivsamma uppgiften att välja en kalender inför kommande år, som jobbet dessutom bekostar, känns i år nästintill oöverstiglig. När refillen till min kalendermodell tycks ha utgått står jag plötsligt inför ett hav av val. Helt ofrivilligt. Beslutsångesten är kompakt. Att välja en kalender som överensstämmer med mitt sätt att betrakta dagarna, veckorna, året, är nämligen mer än viktigt. Det kan vara livsavgörande. För kalendern behöver nödvändigtvis inte bara vara en spegling av min syn på tiden, den kan också vara en källa till förändring av densamma. Vill jag leva i nuet, ta dagen som den kommer? Då kanske jag borde ha en kalender med en dag per uppslag. Men eftersom svensk förvaltning inte direkt är uppbyggd kring carpe diem-filosofin borde jag förmodligen ha åtminstone veckovis översikt. Men dagarna då? Sedan flera år tillbaka har mina dagar varit vertikala, med markeringar för heltimmar. Vad händer om jag skulle övergå till horisontella dagar? Det verkar kaotiskt eftersom flera åtaganden samma dag kan ligga i en enda röra utan tidsmässig rangordning. Kanske vore det dock ett nytt sätt för mig att betrakta min arbetsdag och de uppgifter den inrymmer. Kanske skulle jag då sortera saker efter prioritet snarare än vilken tid på dagen de ska genomföras.

Ni hör ju. Det är inga lätta grejor det här. Kasta sig in i ett nytt okänt system för strukturerad tidsplanering eller stanna kvar i mina trygga, vertikala dagar (eller åtminstone det alternativ som är mest likt mitt nuvarande eftersom den förbannade refillen jag vill ha inte finns)?

(Jag gissar/hoppas att min vän och tillika planeringsexpert Elin kan ha tankar kring detta)

4 kommentarer:

  1. Oj oj, don´t get me started. Det där, det är ett återkommande "problem" för mig. Det är verkligen oerhört viktigt att det blir rätt. Känslan av året, månaderna, dagarna, tider är en väldigt fysiskt påtaglig känsla för mig och "fel" upplägg kan orsaka stora känslomässiga problem.Och jag skämtar inte. Det har hänt att jag beställt fel sort och för egna pengar köpt nytt i butik.

    SvaraRadera
  2. Ja gud. Försökte skjuta upp beslutet genom att skicka vidare cirkulationslistan men den kom tillbaka igår och jag fick ont i huvudet. Det slog mig att jag faktiskt köpte en själv förra året. Nu hittade jag en i katalogen som liknar min nuvarande. Valde med andra ord tryggheten.

    SvaraRadera
  3. Jag avundas detta, att ha en stor, maffig kalender. Själv har jag en liten 10x15 cm. Har varit tvungen att färgkoda olika kurser och åtaganden för att förstå vad det är jag ska göra under dagen. Det är kaotiskt men funkar. Vad som helst än det är bättre, så tänker jag.

    SvaraRadera
  4. Usch. Vad obehagligt - klaustrofobiskt! Skulle genast byta upp mig några centimeter om jag vore du, för ett luftigare 2012.

    SvaraRadera