En titt i backspegeln, del 3

JULI

I juli hade jag semester, var hyfsat aktiv och använde därför kameran lite flitigare än vanligt.

 Det grillades med mystisk dam i hatt.

Vi åkte till Piteå och lekte med hönor (de ville dock mest ligga i en grop)...

 ...och firade att Jenka kommit in på sin utbildning.

 Sen vände vi blicken söderut och drog på road trip. Första anhalten blev Höga kusten som bjöd på läskig konstinstallation.

 Next stop: Motala, som bjöd på jordgubbar och champagne. Typiskt Motala.

 Efter världens varmaste bilfärd (vi saknar ac) hamnade vi i Karlstad, som bjöd på en svalkande båttur. Bonus: vi såg Christer Sjögrens villa.

 

I Sala bjöds det rekordstor pizza.

 

Och Mellanfjärden kunde bjuda på pittoreska vyer och en säng att sova i.

AUGUSTI

 Jag introducerades för fenomenet kräftskiva.

 Och firade ett gäng 30-åringar som styrt upp en flashig festival.

Inte minst blev jag moster till Wyatt.

SEPTEMBER

I september åkte vi till stugan och ville aldrig åka hem. Med vemod var vi ändå tvungna att göra så till slut. Det kändes som ett definitivt avsked till sommaren 2011.

 

Det var bra att jag lämnade stugan för annars hade jag inte tagit mig till Riga. Historien vilade som en allvarstyngd skugga över staden.

Men det fanns också inslag av humor. Jag åker gärna tillbaka.

En titt i backspegeln, del 2

APRIL

Elise föddes. Det var kärlek vid första ögonkastet.

 Vi sålde vår käre Stig.

MAJ

 Jag sprang mitt första lopp.

Och Ponnyn tog årets första dopp (noterade ni rimmet?!)

JUNI

 Vi var bjudna på ett fint bröllop.

Och åkte och badade en kväll efter jobbet.

Hejdå 2011

Hejdå 2011. Du växte fram ut tre delar surt, två delar sött och en del salt. Jag tror att 2012 kan bli en riktig sötsak.

Som ni kanske förstått kommer jag inte hinna lägga upp del 2-4 av årssummeringen, men det kommer! Nu ska jag fortsätta pyssla på inför kvällens fest samt försöka hålla min iver över att min kära vän Mattias från Göteborg kommer upp till oss idag i schack (konstig meningsbyggnad). Gott nytt år!

En titt i backspegeln, del 1

Det börjar bli dags att summera 2011. Jag väljer att göra det i fyra omgångar (jag tycker kvartalsindelningen av året är underskattad).

Januari
Jag och Ponny var slut i både kropp och själ efter en tumultartad tid (som vi fortfarande befann oss i) och kände att vi behövde ett andrum för att orka vidare. Vi åkte till Marrakech. De första tre nätterna sov vi 11 timmar per natt, sedan var det som att vi kom ikapp. Solen sken på oss varje dag och vi kunde nästan känna hur ljuset trängde in i våra celler. Allt gjordes i slow motion. Det berodde antagligen på omständigheterna, i kombination med att staden i sig var så förförisk, men den resan var kanske den bästa någonsin.

 Utsikten från taket på vår riad...

.

 

...där vi åt vår frukost varje morgon...

 

...och njöt.

 

Februari 

 Jag fyllde år och fick en blomma av mormor.

 Finaste Malin var på besök så vi styrde upp en middag.

Mars

 

 Mars bjöd på många fina vinterdagar.

 

Det var också månaden då vi skaffade ett våffeljärn och åt våfflor varje söndag.

Levande död

Ville bara visa vilken äcklig spökbild jag tog på mig själv idag. Ska spara den och skrämma mina eventuella framtida avkommor med den. BU!

Drömvinsten

Oktober 2011
På en 30-årsfest i Piteå vinner vi musikquizet överlägset. "Under alla år jag kört det här quizet har ingen någonsin fått 11 poäng" säger den omskakade och djupt imponerade trubaduren. Vi tar det hela med en axelryckning som det elitistiska umeålag vi är och mottar det hedersamma priset: en dunk Chateau de Garage.

Nyfiken på: Öland

Det ryms mycken nyfikenhet inom mig. Då menar jag att jag är vetgirig (för att låta något pretentiös/tråkig/gammaldags) snarare än att jag lägger näsan i blöt. Idag är jag nyfiken på Öland. Jag har nämligen tänkt ganska mycket i höst på ölänningar - finns dom? Jag har aldrig hört talas om någon som kommer från Öland. Är inte det bara ett ställe folk semestrar på? Det ser kargt ut. Men också blommigt och fint. I På spåret i fredags var de på Öland, då väcktes frågorna inom mig igen. Kanske berättade Fredrik Lindström något om ölänningarna. Jag kan ha missat det för att jag satt i egna tankar om Öland. Hoppas inga eventuella ölänningar känner sig kränkta om de mot all förmodan skulle läsa detta. Jag undrar ju bara om de finns.