Det får räcka nu. Bloggar, liberala dagstidningar och käcka livscoacher försöker alla övertyga mig om att jag är min egen lyckas smed. Just jag kan göra exakt vad jag vill med mitt liv, bara jag har den rätta vilja och är beredd att lägga ned riktigt hårt arbete. Vaddå niotillfemjobb? Jag kan ju sitta på ett café och jobba! Dricka latte efter latte vid min Macbook, träna och träffa lite kompisar och kanske jobba lite mer på kvällen igen. Bara jag bestämmer mig för att satsa på den där grejen som jag brinner så himla mycket för, bara jag sliter som ett djur för det så kommer belöningen. Pengar, frihet och tid. The American Dream är nu tillgänglig även för mig som svensk.
Och det är här jag vill säga: reality check! För det funkar faktiskt inte så. "Alla" har inte tillgång till "allt" bara de lägger manken till. Samhället är inte uppbyggt av en samling individer som alla har potential att bli presidenter, företagsledare eller modedesigners. Det kan väl ingen på fullt allvar tro. Samhället består uppenbarligen av glassiga glidare men till betydligt större del av konsumkassörskor, lagerarbetare och sjuksyrror. Men de har väl inte det helt enkelt? Vill inte tillräckligt mycket med sina liv. Så måste det vara. Om de bara visste vad det innebar att jobba riktigt hårt så skulle de också få smutta på en hallonbellini och sörpla ostron en onsdagkväll.
Word! MVH/ En ex-konsumkassörska som vet.
SvaraRadera