Söndagsångesten är inte särskilt stark idag. Troligen beror det på att det är en kort arbetsvecka som väntar. Jag har tagit ledigt på klämdagen som uppstår på fredag, så onsdag blir lilla fredag. Skönt att slippa söndagsångest, men tror ni allt är frid och fröjd för det? Icke. Störd som jag är känner jag mig istället stressad över hur jag ska kunna få ut så mycket som möjligt av att vara ledig fem dagar i sträck. Jag menar då inte att jag ska hinna göra en massa saker, utan att jag ska hinna känna mig avslappnad och utvilad under dessa dagar så att jag kan komma tillbaka till jobbet relativt nöjd och inte med känslan av att tiden bara försvann. Detta är något jag våndas med varje gång jag ska vara ledig längre än en vanlig helg och jag vet ju hur fantastiskt dumt det är, vilket stressar mig ytterligare. Det är ju emot alla de principer jag försöker att sträva efter.
Dumt dumt dumt.
En kommentar riktad till språkpoliser och andra besserwissrar rörande mitt förra inlägg: Jag är medveten om att vi inte har något att säga till om gällande huruvida det blir Champions League-final nästa år eller inte. Tacos är det enda vi kan styra över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar